Att vara medlem i CSA
CSA strävar efter att varje medlem ska ha det bra. Föreningens motto är ”Love, Success & Family” och det försöker vi hela tiden att leva upp till. Det är ett tankesätt som föreningen sprider nedåt i leden, från föreningens styrelse och ända ut till de minsta medlemmarna. Det handlar om hur vi bemöter varandra, allas lika värde, trygghet och hur vi arbetar tillsammans för varandra och våra gemensamma mål. Nedan har CSA samlat nyttig information kring vad det innebär att vara medlem i Cheer Supreme.
Tryouts –
Ny medlem
(tävling)
Tryouts –
Befintlig medlem
(tävling)
Cheer Supreme vill komma ifrån den traditionella formen av uttagning till tävlingslag som är vanlig än idag, så kallade tryouts. CSA tycker att det skapar en onödigt negativ psykisk press på de som provtränar och det blir svårt at bedöma en deltagares faktiska förmåga då man gärna är så påverkad psykiskt att det visar sig fysiskt.
För nya medlemmar är det dock svårt, för tränarna behöver ändå få en uppfattning om ens fysiska förmåga – så vi kan inte skippa dem helt. Men bedömningen görs inte enbart på de skills man uppvisar, utan CSA’s tränare är kunniga och erfarna och kan se ens potential även om skillsen inte sitter eller att man har en dålig dag. Det viktigaste är att man närvarar så att tränarna har mer att gå på än ett formulär.
När man väl är medlem så behöver man aldrig mer provträna.
CSA arbetar därför annorlunda för att avdramatisera och försöka få de som provtränar att ha kul istället.
Men hur går det till då?
CSA har oftast flera provtillfällen, då vi har noterat att den första oftast är den jobbigaste för de som söker.
Det är sällan lagspecifika provträningar, utan man får komma på en provträning där CSA’s medlemmar från olika tävlingslag närvarar. När man inte provtränar för ett specifikt lag så tas lite av prestationskraven bort. Man tränar med CSA för att ge CSA en uppfattning om ens förmågor och visa intresse för att tävla med CSA.
På en sådan provträning får man även en möjlighet att träffa personer som kanske blir ens framtida lagkamrater och man får en känsla för hur träningar brukar gå till i CSA. Cheer Supreme’s befintliga medlemmar brukar även vara duktiga på att skapa en bra stämning på mattan under dessa provträningar, och man får en chans i pauserna att fråga hur det är att vara medlem i CSA.
Cheer Supreme vill komma ifrån den traditionella formen av uttagning till tävlingslag som är vanlig än idag, så kallade tryouts. CSA anser att det har en negativ effekt, och själva poängen är att se vilka förmågor som finns inför nästa säsongs lagfördelning.
Men befintliga medlemmar har föreningen redan koll på och du som medlem behöver därför aldrig provträna igen.
CSA försöker alltid att säkerställa att alla befintliga medlemmar har en plats inför nästa säsong. Detta kan begränsas av regeländringar, det urval av olika åldrar och förmågor som finns i föreningen, tränare m.m.
I takt med att föreningen växer och kan erbjuda flera alternativ så har detta problem mer eller mindre arbetats bort numera.
Generellt flyttas man aldrig ner i nivå, utan man behåller samma nivå eller flyttas upp. Den enda gången CSA frångår detta är om det exempelvis inte finns tillräckligt många på ens nivå för att skapa ett lag med tillräckligt antal för att få tävla.
Det att tränarna ibland rör sig mellan olika lag under säsongens gång och att tränarna emellan har en dialog när man exempelvis märker att en aktiv utvecklas, visar potential eller skulle behöva en utmaning gör att man fångas upp under säsongen. Tränarna har koll på vad man kan och det sker alltid en samplanering inför nästkommande säsong. CSA har många kunniga tränare och de är därför också duktiga på att se när en aktiv är nära en ny nivå. Ibland testar tränarna lite svårare stunt, provar nya positioner osv på träningarna. Ibland kommer en aktiv fram och visar intresse för en ny skill, position m.m. Det är saker tränarna tar med sig när samplaneringen påbörjas inför nästa säsong.
Men vad händer då om man har en dålig period eller känner att det är för svårt på befintlig nivå?
Då kan man alltid prata med sina tränare. De är som sagt erfarna och kunniga och svackor har de flesta i perioder, särskild så länge kropp och hjärna är under utveckling, för att inte nämna allt som pågår omkring en. När tränarna noterar detta eller får det till sig så brukar tränarna delvis lägga insatser för att få dig som aktiv tillbaka på banan igen. Och delvis göra anpassningar i tävlingsprogram eller träningsupplägg. Har du exempelvis mycket frånvaro, varit skadad eller tagit en paus så är det inte säkert varken för dig eller dina lagkamrater att tävla kort därefter. Men du förlorar inte din plats i laget, utan du får kanske avstå från närmaste tävlingen och får kanske flera avstämningar med tränarna för att möta upp dina behov. Är du medlem i CSA så är tanken att du ska få ha kvar den möjligheten även när dina förutsättningar förändras.
Eftersom tränarna är noggranna med att enbart flytta upp de som är redo då man aldrig flyttar ner någon, så har lagen generellt en hög nivå för sin level. Varje säsong innebär olika specialanpassningar för vissa individer, och CSA ser inte att det har haft någon negativ påverkan på lagens prestationer, utan snarare tvärtom, att lagen är stärkta när alla har en trygg plats och kan fokusera på sporten och glädjen.
Anmälan till träningslag
Policy
Är du under tävlingsålder (under ca 11-12 år) eller nybörjare behöver du enbart anmäla dig så sätts du upp i kö eller erbjuds plats direkt till ett matchande tränings- eller tävlingsförberedande lag.
Våra yngsta grupper har en startålder kring 6-7 års ålder. Det görs alltid en individuell bedömning, så är man yngre än så men vill börja så har vi alltid en dialog med vårdnadshavare för att bedöma om det är genomförbart och säkert för någon som är yngre att delta i ett lag anpassat till 6-7 åringar. Vi har dock inte ett eget utbud för yngre målgrupper än.
Om föreningen i intresseanmälan ser att man kanske borde ha sökt till tävlingslag istället kommer kontakt tas och en förfrågan om intresse göras.
Tävlingsåldern inträder någonstans mellan 11 och 12 år, men dessa regler tenderar att justeras från Svenska Cheerleadingförbundet då och då. Tränarna i träningslagen har oftast koll på de regler som gäller för tävling, och det görs alltid en samplanering på våren kring fördelning av personer i olika träningslag inför hösten. Lagfördelning i träningslag och tävlingsförberedande lag baseras främst på ålder, kunskap och utrymme i samtliga lag.
Om tränarna anser att någon borde söka till tävlingslag kommer den medlemmen att uppmanas att söka.
CSA’s policy har förändrats i omgångar under de år som föreningen har varit verksam. Men kärnan i föreningens policy har alltid följt vissa grundvärden. Dessa försöker CSA förmedla i samtliga led, och du som medlem har också ett ansvar att följa dessa, särskild när du representerar föreningen.
Allas lika värde: Vi beter oss schysst mot alla och gör ingen skillnad gentemot någon på grund av exempelvis ålder, utseende, etnicitet, könstillhörighet eller könsuttryck, funktionsnedsättning eller dylikt.
Respekt: Vi visar respekt gentemot andra, visar hänsyn och har ett gott bemötande. Det innebär bland annat att vi lämnar hallen i ett gott skick och vi har ett gott bemötande – även mot konkurrerande lag och föreningar. Vi är schyssta mot varandra även om vi inte alltid kommer överens och vi är fokuserade på träningen – av respekt mot tränare och övriga lagkamrater.
Ansvar: Vi tar ansvar för våra handlingar och vi tar ansvar för att bidra till den stämning och det engagemang som vi vill ha i våra lag och vår förening. Vi tar ansvar som tränare att säkerställa en trygg och tillåtande lärandemiljö. Vi tar ansvar som aktiva att lyssna på våra tränare, plocka fram/bort mattor och att vara redo innan träningen börjar. Styrelsen tar ansvar för att alltid arbeta i medlemmarnas intressen. Och samtliga medlemmar tar ansvar för att följa de regler som kommuniceras ut via tränare vid exempelvis terminsstart, inför tävlingar, resor m.m.
Trygghet
Ekonomi
Det är viktigt för CSA att våra medlemmar känner sig trygga. Och trygghet kan innebära många saker.
Trygghet på träningen är för CSA förenat med att tränarna är utbildade och erfarna, väl informerade om vad man ska göra vid olika scenarion och vet vem man kontaktar vid behov av stöd eller hjälp. Det innebär också att tränarna har ett visst bemötande gentemot de aktiva för att skapa en trygg lärandemiljö. Det innebär att vi förmedlar ett inkluderande och respektfullt sätt att tänka och agera, där tränarna visar vägen för ett bra bemötande även mellan lagkamrater, och vågar ta tag i dispyter, mobbning m.m.
Trygghet innebär även att kunna ha en meningsfull fritid. För vissa är träningen en välkomnad paus från övriga livet eller ett ställe där man känner sig trygg och glad, känner tillhörighet och får utvecklas. CSA vill att alla ska ha denna möjligheten och arbetar därför aktivt med att skapa just denna miljö, men även möjlighet. Och med möjlighet menar CSA att göra träningen så tillgänglig som möjligt för så många som möjligt. På sikt hoppas CSA kunna nå ut till flera och bredare samhällsgrupper än de vi når ut till i dagsläget. Men en punkt som alltid har funnits med hos CSA är kostnadstänket och lagandan. Cheer Supreme önskar att ingen ska välja bort sporten för att de inte har råd. Därför har våra terminskostnader alltid varit låga i jämförelse och extra kostnader varit täckta av förening och lagkassor som lagen gemensamt arbetat ihop.
Föreningen utbildar ständigt tränarna i allt från ledarskap till HLR. Det är ett sätt att skapa just denna trygghet. Föreningen har många unga tränare, och alla tränare är nya någon gång. Därför har föreningen Headcoaches som fungerar som ett led mellan styrelse och tränare, där tränarna får stöd, riktlinjer och guidning. Samtliga headcoaches har lång erfarenhet och föreningen lägger stor vikt vid deras sociala förmågor.
Om man inte känner sig trygg på träningen eller utanför, om man mår dåligt, eller om man som vårdnadshavare känner en otrygghet eller oro, så har föreningen även en trygghetsperson. Detta är en roll som Svenska Cheerleadingförbundet har tillfört i föreningar, som CSA tar på stort allvar.
Till vår trygghetsperson kan man höra av sig om man känner en oro eller mår dåligt, oavsett varför.
Exempelvis om familjen har skyddade uppgifter och undrar hur föreningen kan stötta i detta, om du som aktiv känner en oro hemma, mår dåligt, utsätts för mobbning m.m. Om du som tränare känner att en förälder, tränarkollega, aktiv osv beter sig hotfullt, utövar påtryckningar eller sätter dig i svåra situationer. Om en tränare har betett sig olämpligt, om det förekommer mobbning i laget, om du inte mår bra eller egentligen vad som helst som skapar en oro, dåligt mående eller rädsla. Det gäller även om du varit utsatt för brott. Vår trygghetsperson har en skyldighet att hantera information konfidentiellt utan att sprida den vidare, men kan behöva kontakta exempelvis vårdnadshavare, socialtjänst eller polis enligt de krav som finns hos SCF, RF eller regleras i lagen. I alla andra fall hanteras eventuell kontakt med andra personer i samråd med anmälaren och eventuellt vårdnadshavare.
Mer information om vår trygghetsperson hittar du här.
Cheer Supreme tycker att det är viktigt att alla har råd att utöva Cheerleading i Borås. CSA arbetar därför aktivt för att begränsa utgifter för våra medlemmar.
CSA’s enda utgifter för en medlem ska helst bara vara terminsavgifterna och den årliga medlemsavgiften. Allt utöver det ska täckas av lagkassor och förening. Utgifterna är inte låga, men de är låga jämförelsesvis. Detta är för att det förekommer en hel del avgifter inom sporten som föreningen behöver täcka, som försäkringar, tävlingsanmälningar, dyra dräkter, dyra redskap, hallhyror m.m.
Terminsavgiften ligger i dagsläget på 1100 för träningslag och ca 1500 för tävlingslag, och den årliga medlemsavgiften ligger på 200:-.
Dessa avgifter kan delbetalas. Föreningen har en bra kassör med hög integritet. Om man får svårt att betala så kan man höra av sig till vår kassör eller trygghetsperson, så brukar man hitta lösningar för detta. Det har hänt förr och det kommer hända igen, och det är inget konstigt med det och det är heller inget som det pratas om mellan styrelsemedlemmar, tränare osv. Behöver kassören få ett godkännande från styrelse så nämns inga namn utan enbart de detaljer som krävs för ett beslut.
I denna sporten förekommer det som sagt många stora kostnader. Dessa kostnader ser föreningen helst att lag och förening bekostar, och inte enskilda medlemmar.
Därför gör lagen olika försäljningar, jobb och dylikt för att dra in pengar till lagkassan. Lagkassan står sedan för resor, boenden, lagaktiviteter m.m.
Föreningen ser helst att man arbetar tillsammans som ett lag för att göra dessa insatser. CSA är dock medvetna om att vissa har mer tid men mindre pengar medan andra har mer pengar men mindre tid, och att vissa faller mellan dessa kategorier. Därför händer det att lagen vid större kostnader, som utomlandsresor, får temporära individuella kassor där man kan täcka det som saknas från lagkassan genom att genomföra försäljningar eller arbetsinsatser där vinsten går till den kostnad som återstår för ens egna del. Detta då vi ser att det är absolut nödvändigt för att alla ska ha råd att åka. Men även för att vissa verkligen inte har tid att genomföra den försäljning som krävs men gärna betalar beloppet istället.
I vissa fall finns kanske inte pengarna men man saknar även stöd hemifrån, det kanske saknas möjligheter att genomföra försäljningar eller att det finns andra skäl till varför detta inte fungerar. Dessa individer har föreningen svårast att nå, för det är saker som är svåra att prata om, där man kan känna mycket skuld eller skam. Men CSA vill verkligen uppmana att man kontaktar trygghetsperson, kassör, tränare eller styrelse för att få stöd i så fall. Delvis får föreningen mer kunskap och kan på sikt skapa ett bättre system. Men det gör också att föreningen kan se till att sporten finns till för alla.
CSA startade 2018 och redan då hade föreningen flera tävlingslag. Varje tävlingslag tävlar ca 3 tävlingar årligen, och de äldre lagen har nästan varje år åkt utomlands för en tävling. Dessa utomlandsresor är de enda där föräldrar hittills har behövt betala något extra. Därför har föreningen alltid föräldramöten, helst vid flera tillfällen, där man lägger fram aktuell plan, potentiella kostnader och hur föräldrar ställer sig till dessa kostnader – varav ställningstagandet tas separat. Inga resor kommer genomföras utan stöd från föräldrar, och inte enbart ur ett kostnadsperspektiv.
Men har föreningen föräldrars stöd så går man vidare med lagförsäljningar för att fylla lagkassan, och det som finns kvar när det närmar sig får föräldrar i så fall avgöra om de är villiga att betala eller om de vill sälja/arbeta för resten. De som har velat sälja har alltid löst det, och i vissa fall även kunnat finansiera medresande förälder.
Föreningen är även medveten om att tävlingsresor till USA kan förekomma. Dessa kan enbart genomföras om man har tävlat i en öppen tävling och vunnit en inbjudan att tävla i USA. Har man väl fått inbjudan så är tävlingen senast ett år senare. Det är en enorm kostnad men även en enorm apparat av medresande tränare och föräldrar som krävs för att genomföra en sådan resa. Av den anledningen kommer en sådan resa även få stöd av föreningen ekonomiskt då det är orimligt att förvänta sig att det ska täckas enbart at lagkassa och personliga försäljningar/pengar. Men dessa resor är så kostsamma att vår förening inte kan bekosta dessa självmant. Så då krävs det lagkassor, personliga försäljningar, föreningsstöd och övriga insatser, exempelvis sponsring, stipendier m.m. för att genomföra. Det är föreningen medveten om och arbetar för. Men CSA kommer aldrig att åka såvida man inte kan säkerställa att alla får åka med, oavsett ekonomisk situation.
Tävlingar
Resor
Har man rätt ålder enligt Svenska Cheerleadingförbundets(SCF) regler för att få tävla och man uppfyller de minimumkrav som ställs på respektive tävling-level, så kan man få börja tävla. Går man redan i föreningen så kommer föreningen att kontakta en när man är redo (normalt inför säsongsstart), men man kan alltid höra av sig och fråga när det är dags, vad som krävs osv.
Tävlingar delas upp i tre huvudkategorier:
vanliga, öppna och tyckartävlingar.
Tyckartävlingar är för dem som ännu inte kan tävla pga ålder eller kunskap, men som behöver börja öva på det. I CSA är det främst tävlingsförberedande lag (prep-lag) som deltar. Dessa tävlingar ger inga placeringar, enbart feedback. CSA’s tävling, Supreme Cheer Challenge (SCC), är en sådan tävling.
Vanliga tävlingar innebär tävlingar anordnade av Svenska Cheerleadingförbundet eller andra tävlingar som följer svensk standard och reglemente. Typiska tävlingar är DM och SM/RM.
Öppna tävlingar är tävlingar anordnade av t.ex. Varsity, där man följer internationella regler, och där man kan vinna en inbjudan att tävla i USA, ett så kallad Bid. Under öppna tävlingar kan även deltagare från andra länder delta. Det är i öppna tävlingar CSA deltar när vi åker utomlands. NALC och Jamfest är även dem exempel på öppna tävlingar.
Alla föreningar väljer vilka tävlingar man vill delta i. Olika tävlingar och olika tävlingsklasser inom respektive tävling har olika regler. Därför kan ett lag exempelvis ha flera deltagare än de som deltar på vissa tävlingar. Det har med begränsningar i antal deltagare, åldersgränser eller krav i olika kategorier som gör att man kan behöva flytta runt vissa personer. Man måste även ha fyllt en viss ålder för att få tävla utomlands, annars får man inte sanktion från SCF.
CSA har en historik av att främst delta i öppna tävlingar, och det handlar främst om vad tränare och medlemmar har velat prioritera både vad gäller tävlingsprogram, åldrar, antal och utomlandstävlingar. Det kan alltid variera från år till år, men hittils har det varit på det viset. Som tränare är man alltid lyhörd till lagens önskemål i största möjliga mån, men de behöver även ta hänsyn till alla parametrar (ålder, regler, antal, skills m.m.) som avgör vad som är möjligt. Det är dock något tränarna brukar förklara väl för de aktiva i så fall. CSA jobbar med sina medlemmar, inte emot. Men CSA besitter också mycket kunskap som medlemmar inte har. Vi har exempelvis tränare som är utbildade domare. Men det är viktigt att förklara i så fall, och låta lagen och tränarna nå samsyn.
Resor förekommer, både inrikes och utrikes. Det gäller främst tävlingslag och tävlingsförberedande lag, men även t.ex. tränare. Resor och boende finansieras genom lagkassor, medan tävlingsanmälan, dräkter, musik m.m. finansieras av föreningen.
Oftast ingår eller anordnas en del mat och dryck under de resor man åker på, men medlemmar kan behöva stå för ett mål mat per dag.
För tävlingsförberedande lag (prep-lag) blir det oftast en resa per år till den ort där vald tävling går. Nu när CSA har en egen tyckartävling kan tränarna själva önska att tävla i enbart hemstaden eller ytterligare en stad. Man får titta på syftet, behov och ålder och samråda med headcoaches.
För de yngsta tävlingslagen är det enbart inrikes tävlingar som gäller. Detta då det är en högre åldersgräns för att man ska tillåtas att tävla utomlands enligt SCF’s reglemente. Tränare och lag avgör främst vilka tävlingar man vill delta i, men uppmaningen är 2-3 tävlingar per säsong.
För äldre tävlingslag förekommer både inrikes tävlingar och oftast även utomlandstävlingar, oftast 2-3 tävlingar per säsong.
Utomlandstävlingar kräver en del arbete och även om kostnaden främst eller helt täcks av lagens inkomster så finns det alltid en risk för ökade kostnader, byte av reseort osv. Därför gör man alltid en avstämning med föräldrar i början av säsongen kring samtycke m.m.
För tränare är det främst i utbildningssyfte. Man behöver gå en viss utbildning, de går i ett fåtal orter i Sverige ett fåtal gånger om året – och då får man helt enkelt åka dit. Bokning görs i samråd med föreningen och berörda tränare. Föreningen står för resa och eventuellt boende, men det är föreningen som beslutar, men gärna i samråd med tränaren, vilket färdmedel och eventuellt boende som är mest lämpligt för att hålla nere kostnader och kanske kunna skicka flera tränare på samma gång. Sådana resor kan förekomma i utbildning och samverkan även för styrelse, men iom pandemin blev det mesta tillgängligt digitalt, och sådana resor har till dags datum inte genomförts inom CSA för styrelse.
När man reser, både inrikes och utrikes, så omfattas man av olika försäkringar. Det är föreningens ansvar att se till att dessa är aktuella och korrekta. Åker man utomlands behöver man även ansöka och beviljas sanktion från SCF, vilket föreningen sköter. När minderåriga reser vill CSA ha en hög tränarnärvaro, men även närvaro från föräldrar som stöttar och hjälper till. Det finns tydliga riktlinjer när man åker kring vad som är okej och inte. Det är information som bl.a. tränare förmedlar inför en resa, och som kan omfatta när och hur aktiva får röra sig med/utan vuxna, alkohol och droger, hålltider, ansvarsområden, kontaktvägar, allergier eller annat som är av vikt för de aktivas säkerhet och välmående, men även för att resan ska vara genomförbar. Har man en oro, synpunkt eller feedback så kan man alltid kontakta tränare, styrelse eller trygghetsperson.
Dräkter, skor,
träningskläder m.m.
Dräkter behövs under tävlingar, uppvisningar m.m. Det är inget man normalt tränar i, men inför en tävling kan det exempelvis förekomma. Dräkter är väldigt kostsamma och ömtåliga. Det är därför viktigt att ta väl hand om dem och inte tvätta dem hemma. Föreningen har ingen dräkthyra utan finansierar inköp och reparationer på föreningens bekostnad. Inför en tävling eller dylikt görs en dräktprovning för att säkerställa att alla som behöver ha en dräkt hittar en lämplig storlek. Ibland får man tumma lite på det, men man ska kunna utföra momenten tryggt och inte riskera att dräkten går sönder. Men av den anledningen har inga lag specifika dräkter utan de fördelas utefter lagens storlekar och antal. Oftast får man med sig dräkten hem och då är det viktigt att ta hand om den. Men man får inte tvätta dräkten. Man lämnar in den smutsig efter tävlingen, så tvättar föreningen dräkterna på ett sådant sätt att de tar minimal skada. Är man rädd att lukt ska sätta sig i dräkten kan man vädra dräkten innan man lämnar in den, men den får inte hänga utomhus eller i torkskåp.
Träningskläder kan vara lite vad som helst, men det finns säkerhetskrav på kläderna som är viktiga inte bara för ens egen säkerhet, utan även för lagkamrater och tränare. Det kan bli stora skador av små detaljer.
Kläderna måste sitta tajt och inte vara för hala. Det ska gå att greppa tag i dem. Inga hårda detaljer får finnas, som dragkedjor, nitar, eller dylikt. Även snören är farligt. Tänk på att ha kläder som täcker och sitter ordentligt. Det är lätt att kläder tar stryk eller hamnar snett, och man vill kanske inte att ens privata delar ska titta fram. Alla smycken ska av, alla naglar vara så korta att ingen kan bli klöst av misstag (helst ska inget av det vita synas) eller så tejpade att naglarna inte kan skada någon. I så fall ansvarar du själv för att bekosta sporttejpen (finns på apotek) och vara färdigtejpad innan träningen startar, för det tar tid.
I tävlingslag finns krav på tävlingsskor, och det är även svårt att träna på en sådan nivå utan rätt skor. Prata med tränarna om vilka regler som gäller, återförsäljare och vad man bör tänka på. Föreningen kikar på att ordna en begagnad-sida på sikt.
För träningslag är det inte så noga med skorna, men det måste vara inneskor och utan dubbar. Ska man köpa nya skor är det rekommenderat att man hittar nätta skor med platt, flexibel sula som sitter bra och inte lossnar från foten även om man drar i skon åt olika håll. Det är inte viktigt med stöd, dämpande sula osv. Det är gärna kontraproduktivt och besvärligt att använda sådana skor för de övningar man gör i cheerleading. Tittar man på de skor som är vanliga i tävlingslag så ser man fort att det är nätta skor med få funktioner, och det finns ett skäl till det.
Föreningskläder finns, men det finns inget krav om att man som medlem behöver köpa några sådana. Föreningen brukar ta upp beställningar i omgångar, vilket annonseras ut i god tid.
Lagen brukar få någon form av förenings-Tshirt eller träningskit för att alla ska kunna träna och känna tillhörighet. Exakt hur dessa kläder ser ut skiljer sig från år till år.